Från skogen till brasan
Fakta och myter om ved och skog
Är björkved alltid bäst? Blir veden automatiskt torr efter ett år? Och har Sverige verkligen mindre skog än förr? Här skiljer vi fakta från myter och avslöjar vad som faktiskt stämmer om ved, träd och Sveriges skogar.
Ved och skog hör ihop. Trädens egenskaper påverkar hur veden beter sig, medan skogens historia och utveckling är mer komplex än många enkla påståenden antyder. Klicka på en myt för att läsa svaret.
Del 1 · Eldning och bränsle
Myter om ved
Det finns många råd om vilken ved som är bäst, hur länge den ska torka och hur man får mest värme. Vissa innehåller en kärna av sanning – andra behöver nyanseras.
Myt 1: Björkved är alltid bäst att elda med.
Björk är ett uppskattat vedslag eftersom det ofta är lätt att hantera och ger bra värme per staplad volym. Men det finns inget träslag som är bäst i alla situationer. Även exempelvis bok, ask och andra rena, torra vedslag kan fungera bra. Vilken ved som passar beror på eldstadens konstruktion, vedens storlek och fukthalt.
Kom ihåg: Följ alltid eldstadens bruksanvisning. Ett lämpligt träslag som är för fuktigt är sällan ett bra val.
Myt 2: Ved som har legat ute i ett år är alltid torr.
Torktiden varierar med väder, vedens dimensioner, när den klövs och hur den förvarats. Ett år i en fuktig, tätt packad hög kan ge sämre resultat än kortare tid i en luftig stapel under tak. Naturvårdsverket anger omkring 15–20 procents fukthalt som lämpligt för vedeldning.
Det säkraste är att mäta fukthalten i en nykluven yta med en vedfuktmätare, i stället för att enbart räkna månader. Läs Naturvårdsverkets råd om torr ved.
Myt 3: Alla träslag ger lika mycket värme.
Per kilo torr ved är energiinnehållet ganska likartat för många träslag. Men per kubikmeter blir skillnaderna tydligare, eftersom träslagen har olika densitet. Tätare ved kan därför innehålla mer energi i samma volym än lättare ved.
När du jämför vedpriser bör du veta om mängden anges i kilo, löskubikmeter, stjälpt mått eller staplad volym. Fukthalten påverkar också hur mycket användbar värme du får ut.
Myt 4: Lite fuktig ved spelar ingen roll.
Fuktig ved kräver energi för att vattnet ska avdunsta. Det kan sänka förbränningstemperaturen och bidra till mer rök och luftföroreningar. Det är därför klokt att elda med lagom torr ved och se till att eldstaden får rätt lufttillförsel.
Naturvårdsverket rekommenderar ved med ungefär 15–20 procents fukthalt. Se rekommendationerna.
Myt 5: Stora vedklabbar är alltid bättre än små.
Stora vedträn kan ge längre brinntid när brasan redan är etablerad, men små, torra vedträn och tändved hjälper elden att komma igång. För stora klabbar i en liten eldstad kan göra det svårt att få en jämn och effektiv förbränning.
Välj storlek efter eldstadens anvisningar. Energimyndigheten rekommenderar fin ved vid upptändning och att lämna mellanrum så att luft kan cirkulera. Läs om braskaminer.
Myt 6: Det är bra att strypa luften så att veden glöder länge.
Att strypa lufttillförseln för mycket kan ge ofullständig förbränning och mer föroreningar. En långsam, rykande pyreldning är inte samma sak som effektiv uppvärmning. Använd den luftinställning och vedmängd som rekommenderas för just din kamin eller panna.
Håll uppsikt över elden och följ tillverkarens instruktioner. Naturvårdsverkets eldningsråd.
Del 2 · Träd och natur
Myter om skogen
Skogen förändras hela tiden. Därför behöver vi skilja på skogsareal, mängden levande träd, skogens ålder och dess naturvärden när vi pratar om hur Sveriges skogar mår.
Myt 7: Sverige har mindre skog idag än för hundra år sedan.
Om man menar mängden virke i levande träd visar SLU:s Riksskogstaxering att virkesförrådet har ökat kraftigt sedan 1920-talet. I den redovisade serien ökade det från cirka 1,79 miljarder till 3,634 miljarder skogskubikmeter, ungefär 103 procent.
Men virkesförråd är inte samma sak som skogsareal, och större volym levande träd innebär inte automatiskt mer naturskog, fler gamla träd eller högre biologisk mångfald. Därför går det inte att avgöra hela skogens tillstånd med en enda siffra.
Myt 8: Mossa växer alltid på trädens norrsida.
Mossa gynnas ofta av fukt och skugga. I vissa miljöer kan en sida av trädet vara fuktigare, men väderstreck, markfukt, vind, trädets form och omgivande skog påverkar. Mossa kan växa på flera sidor av samma träd.
Du kan därför inte använda mossa som en säker kompass. Behöver du orientera dig är karta, kompass eller en tillförlitlig navigationshjälp bättre.
Myt 9: Alla träd växer ungefär lika snabbt.
Tillväxten skiljer sig mellan trädslag och påverkas dessutom av ljus, temperatur, nederbörd, jordmån, näring och konkurrens från andra träd. Två lika gamla träd kan därför ha mycket olika stamdiameter.
Det är också anledningen till att ålder inte kan räknas ut exakt enbart från stammens tjocklek. En diameterbaserad uppskattning är just en uppskattning.
Myt 10: Ett stort träd är alltid ett gammalt träd.
Ett träd som växer snabbt på näringsrik mark kan bli grovt på relativt kort tid, medan ett långsamt växande träd på mager mark kan vara gammalt trots att stammen är smal. Trädslag och växtplats spelar stor roll.
Årsringar kan ge en bättre bild av åldern, men att borra eller skada ett levande träd kräver kunskap och är inte alltid lämpligt. Använd hellre en försiktig uppskattning när exakt ålder inte behövs.
Myt 11: Mer virke i skogen betyder automatiskt bättre biologisk mångfald.
Virkesförrådet mäter volymen levande träd, inte hela variationen av livsmiljöer. För många arter är bland annat gamla träd, död ved, lövinslag, naturliga störningar och skogens kontinuitet viktiga.
En ökning av virkesvolymen kan alltså ske samtidigt som vissa naturvärden förändras eller minskar. För att beskriva skogens utveckling rättvist behöver flera olika mått användas.
Myt 12: Man kan alltid avgöra ett träds ålder genom att räkna årsringarna på utsidan.
Årsringarna syns normalt i ett tvärsnitt av veden, inte som tydliga årsringar på barkens utsida. Varje årsring bildas genom trädets tillväxt under en växtsäsong, men ringarna kan vara svåra att urskilja och ibland krävs expertkunskap.
För ett levande träd är det ofta bättre att uppskatta åldern utan att skada stammen. Testa vår kalkylator och läs om osäkerheten i resultatet.
Från fakta till praktisk nytta
Vill du gå vidare från myterna? På Vedguiden kan du läsa mer om träslag och ved, räkna på vedmängder och uppskatta hur gammalt ett träd är.
Räkna ut trädets ungefärliga ålder →
Källor och vidare läsning
Faktauppgifterna om virkesförråd och vedeldning bygger på följande myndighets- och universitetskällor. Övriga förklaringar är allmänna beskrivningar och ska inte ses som exakta regler för varje träd eller eldstad.
- SLU – Riksskogstaxeringen: All mark, historiskt virkesförråd
- SLU – Om Riksskogstaxeringen
- Naturvårdsverket – Elda med ved i kamin, spis och ugn
- Energimyndigheten – Braskaminer och vedens fukthalt
Observera: Följ alltid eldstadens tillverkaranvisningar och lokala regler för eldning.